Det är svårt att komma undan hur digitaliseringen skakat om hela marknaden för casino spel online, tillgängligheten tycks närmast obegränsad numera, något medier i Sverige gärna pekar på, ibland nästan till leda. Man hör inte bara om ökad reklam längre heller, utan det verkar som frågorna om nätspel har letat sig in överallt: från rapporter om ökad skuldsättning till statistik hos myndigheter.

Ganska ofta får just sms-lån och betalningsproblem dra det tyngsta lasset i diskussionen, då kopplingen till spelande är, ja, stark men kanske inte helt enkel att nysta ut. Samtidigt hittar man artiklar om olika skydd, licenser, och statliga satsningar som sägs göra spelandet tryggare, om det nu räcker är inte självklart. Efter 2019 års spellag har rapporteringen tagit fart ordentligt, och även de så kallade experterna har numera ganska bestämda råd, fast inte alltid samma.
Spela ansvarsfullt - StödlinjenDet har nog förvånat få att medierna hängt kvar vid nätcasinots effekt på folks ekonomi. Antalet med allvarliga spelproblem i landet ska enligt Folkhälsomyndigheten ha varit över 50 000 under 2022, men exakta siffror brukar gå att diskutera. Di, DN Ekonomi, Privata Affärer – de letar ofta upp exempel, gärna personer i skuldspiraler där en del av skulderna har koppling till just nätspel.
Artiklar med råd vill ofta guida till varningssignaler hemma, tecken på att ekonomin blivit lidande av spel, ibland dyker sms-lån upp som nästan självklara exempel.
När Kronofogden rapporterar om drygt 4200 personer som hamnat hos dem på grund av spelrelaterade skulder (2023 års siffra senast), används det regelbundet som slagträ; ett tydligt kvitto på att sådant här händer ganska ofta, men kanske är det bara toppen av isberget. Casinospel får ofta skulden, kan man säga, när överskuldsättningen blir ämne. Även Spelinspektionens rapporter om hushållens sparande brukar dras in så snart pressen pratar spelproblem.
Diskussionen om nätcasinots reglering går lite i vågor. Den är sällan särskilt neutral, och det är ganska tydligt att många oroar sig för hushållens ekonomi, vem bär egentligen ansvar? Efter att spellagen ändrades 2019 infördes krav på svensk licens, möjligheten till självavstängning via Spelpaus, samt hårdare insättningsgränser.
I artiklar från SvD Näringsliv och DN Ekonomi hänvisas ofta till dessa regler när temat hushållsekonomi tas upp tillsammans med casino spel online och internetbaserat spelande. Hur dessa åtgärder faktiskt fungerar i verkligheten, där blir det inte alltid så tydligt. Vissa journalister återkommer gång på gång till frågan om det är tillräckligt enkelt att stänga av sig själv, eller om gränserna lätt går att runda.
Bonusregler nämns också ibland: max 100 kronor för nya spelare är tänkt att dämpa risken att man spräcker banken helt, men om det fått någon mätbar effekt är ännu svårt att riktigt säga.
Bankernas roll? Det finns frågor om hur lätt det borde vara att föra över pengar till spelsajter, och här är råden från experter inte alltid helt samstämmiga, utöver en vana att betona vikten av att sätta stopp för det som riskerar bli för mycket. Och så det där med staten, både som reglerare och ägare, en knepig hållning som flera menar förtjänar mer debatt.
Siffror saknas aldrig när ämnet kommer på tal. Redaktionerna lutar sig ofta mot myndigheternas statistik: Spelinspektionen rapporterade till exempel att svenskar spelade för över 27 miljarder kronor 2023, varav online casino upptar en bra bit över hälften. Privatekonomiska sajter försöker tolka vad de här summorna gör med hushållens sparbeteenden, men slutsatserna drar åt lite olika håll beroende på vem de pratar med.
Placera och Privata Affärer lyfter ofta siffror om hur många som använder Spelpaus – enligt Spelinspektionen låg denna siffra strax över 100 000 under december 2023. Ganska signifikant, möjligen, men det är svårt att säga om det speglar hela verkligheten eller bara delar av den. Samtidigt pekar flera medier på att efterfrågan på stöd via Konsumentverket ökar, vilket kan signalera större problem under ytan.
Beräkningar på vad ett ”genomsnittshushåll” kan förlora på en månad är rätt vanliga. Ofta används ämnet casino spel online som en slags varningsskylt snarare än som någonting potentiellt bra för plånboken. Inte sällan jämförs insatser med allt från fondsparande till aktier, med riskzonen alltid högljutt markerad.
Det är ganska tydligt att ekonomisidor och kommersiella spelsajter har diametralt olika syn på casino spel online. Privatekonomisk journalistik beskriver oftast nätcasinot som något i riskzonen, inte direkt ett underhållningsfenomen (inte i första hand i alla fall). Samtidigt, om man hoppar över till speltips-sajterna, är det ofta idel superlativ: bonusar, snabba utbetalningar, Swish, Trustly – allt det där lyfts fram.
Kommersiella sajter rankar olika casinon efter service och upplevelse snarare än vilken effekt de kan ha på hushållsekonomin. I den mer traditionella ekonomipressen är tonfallet ett annat, nästan alltid. Att ta sms-lån eller använda kredit för att spela beskrivs om och om igen som riskabelt, och självtest rekommenderas mer än några lockande ”bästa casino”-tips. Varningar och granskningar dominerar, fokus ligger på bankernas roll och på hur marknadsföringen från spelbolag når konsumenterna. Det gör att bilden av casinospel online varierar enormt beroende på vem som har pennan.
Visst, spel på nätcasino kan vara underhållande, men med riskerna följer ett ansvar som ibland glöms bort. Svenska medier återkommer gärna till behovet av vaksamhet, både hos bolagen, bankerna och, såklart, spelaren. I dag finns verktyg som Spelpaus och insättningsgränser, och de har blivit hyfsat etablerade.
Själv är det kanske lätt att tänka att man skulle upptäcka ett begynnande problem, men i praktiken är det långt ifrån alltid så enkelt. Stödlinjen, till exempel, erbjuder hjälp om situationen börjar skena. Håll koll på budgeten och tveka inte att kliva åt sidan om du känner att kontrollen glider dig ur händerna. Det är nog det säkraste rådet någon kan ge, även om det ofta låter enklare än det är.